Komplettering
Storyline 19/2
Vi
introducerar det kommande storylinearbetet för barnen genom att vi pedagoger spelar
upp en teater som handlar om trollet Sture, Sonja och Sally. Berättelsen
handlar om att trollet Sture inte vet vart han ska göra av alla sina flaskor
som han har samlat på sig i sin grotta under en lång tid. Sally och Sonja vet
hur man ska göra när man återvinner och vill hjälpa trollet Sture att göra sig
av med alla flaskorna och allt annat skräp som han har samlat på sig i grottan.
Genom teatern vill vi väcka barnens
intresse för återvinning och vad det kan innebära i längden.
Vår
barngrupp består av tio barn som är mellan fyra och fem år. Barnen delas in i
mindre grupper och får sedan arbeta med skapande aktiviteter som till exempel skapa
trollet Sture, Sonja och Sally samt världen. Alla barn är olika och för vissa
barn kan det vara svårt att göra sin röst hörd i stora grupper men i arbetet
med storyline så delas barnen in i mindre grupper och på detta sätt bidrar det
till den demokratiska rättigheten att få sin röst hörd. Demokrati är en viktig
del i ett hållbart samhälle (Björklund, 2014). Barnen bidrar med olika delar
till en gemensam värld där Sture, Sonja och Sally lever.
Våra första nyckelfrågor är:
Vad kan trollet Sture göra med flaskorna? Vart kan han gå? Varför är det
viktigt att han går till återvinningsstationen?
Tillfälle
1.
Vi
låter barnen rita sina idéer och förslag på vad Sture kan göra. Sedan får
barnen berätta vad de har ritat för att lyfta fram barnens egna uppfattningar om
vad återvinning är. I läroplanen för förskolan står det att vi ska sträva efter
att ”varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och
därmed får möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket, 2010 s. 12). Vi påbörjar skapandeprocessen genom att barnen
i de olika grupperna får ansvaret för att skapa varsin karaktär som de tillför
den gemensamma världen. Vi diskuterar också med barnen vart Sture kan tänkas gå
med alla sina flaskor och skräp och varför det är viktigt att återvinna.
Nyckelfråga två:
Hur ser en ”skräpvärld” ut? Finns det något mer vi återvinna?
Tillfälle
2.
Utifrån
barnens diskussioner om vart Sture kan tänkas gå och varför det är viktigt att
återvinna påbörjar barnen arbetet med att skapa en ”skräpvärld” utifrån hur de
tror att en skräpvärld skulle kunna tänkas att se ut. I de mindre grupperna
barnen är indelade i går de grupp för grupp och skapar en bit var av världen.
Efter att de skapat ”skräpvärlden” blir nästa aktivitet att gå ut till vår
närmiljö för att titta och leta och samla in återvinningsbart material för att
vid ett senare tillfälle gå till återvinningsstationen tillsammans. Två pedagoger
klär ut sig till Sonja och Sally som får följa med på promenaden. Tanken med
det är att Sonja och Sally ska dela med sig av sin kunskap om återvinning och
barnen kan då också ställa frågor. Sonja och Sally kan också i den konkreta
miljö de befinner sig i ställa frågor till barnen som de kan diskutera och
reflektera över på vägen. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan ”sträva
efter att barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp
och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” (Skolverket, 2010
s.10). Syftet till att vi låter barnen först skapa en ”skräpvärld” för att
sedan gå ut i sin närmiljö är att barnen får ha kvar sin egen hypotes om hur en
”skräpvärld” ser ut. Wretman (2001) menar att ”kunskap inte är en avbildning av
verkligenheten utan ett sätt att förstå verkligheten” (från storyline.se).
Nyckelfråga tre:
Vad händer med det vi återvinner? Vem kan återvinna?
Tillfälle
3.
Vid
detta tillfälle är alla barnen med för att se på en film som handlar om
återvinningens kretslopp. En film som utspelar sig på en återvinningsstation. Denna
film ger barnen en inblick i hur en återvinningsprocess går till. Vi avslutar
tillfälle tre med att ha ett samtal tillsammans med barnen om att alla kan
återvinna och att det handlar om att alla kan dra sitt strå till stacken för en
hållbar värld. I detta samtal vill vi att barnen får reflektera och fundera
över hur en ren värld skulle kunna se ut. Vilket de vid ett senare tillfälle
får möjlighet att skapa tillsammans i den lilla gruppen.
Nyckelfråga fyra: Vad
händer om vi inte återvinner?
Detta
är vår planerade high-point, ett besök till återvinningsstationen. Här får
barnen ta del av återvinning i sin rätta miljö. När vi kommer till
återvinningsstationen så möts vi av en anställd som guidar oss genom
återvinningens olika steg. Björklund (2014) skriver om det positiva i att lära i den rätta miljön för det tänkta
lärandeobjektet. I vårt fall är det återvinning på återvinningsstationen. Det
är nu vi tar med det skräp vi plockat vid vår promenad med Sonja och Sally.
Detta hjälper den anställde oss att slänga genom att visa barnen vart
respektive skräp ska slängas. ”Arbetslaget ska ge barn möjlighet att förstå hur
egna handlingar kan påverka miljön, och ge barn möjlighet att lära känna sin
närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet…” (Skolverket,
2010 s. 11-12). Vid detta tillfälle vill vi att barnen ska få uppleva situationen
konkret och med delar av sina sinnen till exempel lukt, syn och känsel.
Nyckelfråga fem: Hur
skapar vi en ren värld? Hur bidrar vi till det?
Vid
det här tillfället får barnen i de olika smågrupperna skapa en ”ren värld”
utifrån de kunskaper och erfarenheter som de tillägnat sig under
storylinearbetet. Vid denna aktivitet kommer trollet Sture och hälsar på
barnen. Nu har barnen tagit reda på hur man kan ta hand om sin miljö, och
framför allt hur, vad och varför man återvinner. Barnen delger sina kunskaper
till Sture och för att det ska bli konkret skapar de en värld som är fri från
skräp. Nu kan barnen också jämföra de två olika världarna som de skapat. En ren
värld och en skräp värld.
Under
hela processen med storylinearbetet dokumenteras det med digitalkamera och
reflektioner. Efter det avslutande tillfället får varje barn en bok som
innehåller storylinesresan. Boken skapar lärare och barn tillsammans och i
boken delger barnen sina tankar till bilderna vilket läraren skriver ner.
Referenser
Björklund,
Sanne (2014) lärande för hållbar
utveckling – i förskolan. Lund: studentlitteratur
Skolverket
(2010) läroplan för förskolan lpfö98
reviderad 2010. Stockholm: 2010
Storyline.se.
Hämtad från: http://storyline.se/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar