Komplettering /Camilla, Kristin, Monica, Ulrika och Therese

Komplettering Storyline 19/2

Vi introducerar det kommande storylinearbetet för barnen genom att vi pedagoger spelar upp en teater som handlar om trollet Sture, Sonja och Sally. Berättelsen handlar om att trollet Sture inte vet vart han ska göra av alla sina flaskor som han har samlat på sig i sin grotta under en lång tid. Sally och Sonja vet hur man ska göra när man återvinner och vill hjälpa trollet Sture att göra sig av med alla flaskorna och allt annat skräp som han har samlat på sig i grottan.  Genom teatern vill vi väcka barnens intresse för återvinning och vad det kan innebära i längden.

Vår barngrupp består av tio barn som är mellan fyra och fem år. Barnen delas in i mindre grupper och får sedan arbeta med skapande aktiviteter som till exempel skapa trollet Sture, Sonja och Sally samt världen. Alla barn är olika och för vissa barn kan det vara svårt att göra sin röst hörd i stora grupper men i arbetet med storyline så delas barnen in i mindre grupper och på detta sätt bidrar det till den demokratiska rättigheten att få sin röst hörd. Demokrati är en viktig del i ett hållbart samhälle (Björklund, 2014). Barnen bidrar med olika delar till en gemensam värld där Sture, Sonja och Sally lever.

Våra första nyckelfrågor är: Vad kan trollet Sture göra med flaskorna? Vart kan han gå? Varför är det viktigt att han går till återvinningsstationen?

Tillfälle 1.

Vi låter barnen rita sina idéer och förslag på vad Sture kan göra. Sedan får barnen berätta vad de har ritat för att lyfta fram barnens egna uppfattningar om vad återvinning är. I läroplanen för förskolan står det att vi ska sträva efter att ”varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket, 2010 s. 12).  Vi påbörjar skapandeprocessen genom att barnen i de olika grupperna får ansvaret för att skapa varsin karaktär som de tillför den gemensamma världen. Vi diskuterar också med barnen vart Sture kan tänkas gå med alla sina flaskor och skräp och varför det är viktigt att återvinna.

Nyckelfråga två: Hur ser en ”skräpvärld” ut? Finns det något mer vi återvinna?

Tillfälle 2.

Utifrån barnens diskussioner om vart Sture kan tänkas gå och varför det är viktigt att återvinna påbörjar barnen arbetet med att skapa en ”skräpvärld” utifrån hur de tror att en skräpvärld skulle kunna tänkas att se ut. I de mindre grupperna barnen är indelade i går de grupp för grupp och skapar en bit var av världen. Efter att de skapat ”skräpvärlden” blir nästa aktivitet att gå ut till vår närmiljö för att titta och leta och samla in återvinningsbart material för att vid ett senare tillfälle gå till återvinningsstationen tillsammans. Två pedagoger klär ut sig till Sonja och Sally som får följa med på promenaden. Tanken med det är att Sonja och Sally ska dela med sig av sin kunskap om återvinning och barnen kan då också ställa frågor. Sonja och Sally kan också i den konkreta miljö de befinner sig i ställa frågor till barnen som de kan diskutera och reflektera över på vägen. Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan ”sträva efter att barnen utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra” (Skolverket, 2010 s.10). Syftet till att vi låter barnen först skapa en ”skräpvärld” för att sedan gå ut i sin närmiljö är att barnen får ha kvar sin egen hypotes om hur en ”skräpvärld” ser ut. Wretman (2001) menar att ”kunskap inte är en avbildning av verkligenheten utan ett sätt att förstå verkligheten” (från storyline.se).

Nyckelfråga tre: Vad händer med det vi återvinner? Vem kan återvinna?

Tillfälle 3.

Vid detta tillfälle är alla barnen med för att se på en film som handlar om återvinningens kretslopp. En film som utspelar sig på en återvinningsstation. Denna film ger barnen en inblick i hur en återvinningsprocess går till. Vi avslutar tillfälle tre med att ha ett samtal tillsammans med barnen om att alla kan återvinna och att det handlar om att alla kan dra sitt strå till stacken för en hållbar värld. I detta samtal vill vi att barnen får reflektera och fundera över hur en ren värld skulle kunna se ut. Vilket de vid ett senare tillfälle får möjlighet att skapa tillsammans i den lilla gruppen.

Nyckelfråga fyra: Vad händer om vi inte återvinner?

Detta är vår planerade high-point, ett besök till återvinningsstationen. Här får barnen ta del av återvinning i sin rätta miljö. När vi kommer till återvinningsstationen så möts vi av en anställd som guidar oss genom återvinningens olika steg. Björklund (2014) skriver om det positiva i att lära i den rätta miljön för det tänkta lärandeobjektet. I vårt fall är det återvinning på återvinningsstationen. Det är nu vi tar med det skräp vi plockat vid vår promenad med Sonja och Sally. Detta hjälper den anställde oss att slänga genom att visa barnen vart respektive skräp ska slängas. ”Arbetslaget ska ge barn möjlighet att förstå hur egna handlingar kan påverka miljön, och ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet…” (Skolverket, 2010 s. 11-12). Vid detta tillfälle vill vi att barnen ska få uppleva situationen konkret och med delar av sina sinnen till exempel lukt, syn och känsel.

Nyckelfråga fem: Hur skapar vi en ren värld? Hur bidrar vi till det?

Vid det här tillfället får barnen i de olika smågrupperna skapa en ”ren värld” utifrån de kunskaper och erfarenheter som de tillägnat sig under storylinearbetet. Vid denna aktivitet kommer trollet Sture och hälsar på barnen. Nu har barnen tagit reda på hur man kan ta hand om sin miljö, och framför allt hur, vad och varför man återvinner. Barnen delger sina kunskaper till Sture och för att det ska bli konkret skapar de en värld som är fri från skräp. Nu kan barnen också jämföra de två olika världarna som de skapat. En ren värld och en skräp värld.

Under hela processen med storylinearbetet dokumenteras det med digitalkamera och reflektioner. Efter det avslutande tillfället får varje barn en bok som innehåller storylinesresan. Boken skapar lärare och barn tillsammans och i boken delger barnen sina tankar till bilderna vilket läraren skriver ner.

Referenser

Björklund, Sanne (2014) lärande för hållbar utveckling – i förskolan. Lund: studentlitteratur

Skolverket (2010) läroplan för förskolan lpfö98 reviderad 2010. Stockholm: 2010

Storyline.se. Hämtad från: http://storyline.se/

inför redovisningen

Vi planerar idag vår redovisning av storylinearbetet. En gestaltning med berättare och improvisation. Först delar vi ut rollerna och ser över vad vi behöver ha med oss.

Vi ser fram emot att komma ut i arbetslivet och testa på att arbeta med storyline på riktigt.

Reflektion storyline- Monica.

Det här med storyline var nytt för mig. Men efter en dag med studiegruppsarbete samt läsning fick jag bättre insikt i vad det egentligen gick ut på. Jag tyckte att det var väldigt roligt och kan definitivt tänka mig att använda det ”in real life”. Det är ett otroligt spännande sätt att arbeta på med en konkret början och ett slut för barnen. Tillsammans med barnen hittar man spännande vägar att utforska hur storyn ska fortsätta och på så sätt blir barnen också delaktiga. Davis (2010) skriver i Björklund (2014) hur man genom studier kommit fram till olika sätt att arbeta och strukturera upp skillnaden mellan olika sätt att arbeta kring miljö. Man talar om läran i, om och för miljön. Och det är intressant hur genom fokus kring det blir helt olika undervisningar. Storyline ger förutsättningar för något nytt för både personal och barn och man blir medforskare som pedagog, vilket gör hela arbetet så mycket med givande. Det ger möjlighet för många kreativa uttrycksformer där barnen kan koppla sina egna erfarenheter och kunskap till sin verklighet.

I vår storyline har vi valt att fokusera på miljö och återvinning. Genom att bygga upp denna saga kring trollet som samlat på sig denna oändliga hög av gamla flaskor, får barnen också vara med och se vad som händer naturen om man inte tar hand om den och undersöka vilka konsekvenser det får. Tillsammans med barnens tankar och idéer kring världen i storylinen reflekterar vi och ställer oss frågan hur alla tillsammans kan hjälpa till i arbetet för en hållbar värld.  

Detta var ett roligt sätt att arbeta på. Jag kan föreställa mig att det blir ännu mer givande och utsvävande när man får chansen att skapa en storyline tillsammans med barn på en förskola.

/ Monica

Reflektion kring arbete med storyline

När jag först hörde ordet storyline hade jag ingen aning om vad det var. Efter vår genomgångs lektion fann jag det spännande och tyckte att det skulle bli kul att få utforma en egen storyline. Efter att ha planerat och startat storylinen tillsammans med studiegruppen känner jag personligen att detta är ett mycket roligt och givande sätt att arbeta. Jag tycker även att det är spännande för mig som pedagog då jag måste släppa kontrollen och låta barnen styra arbetet.  Som pedagog får man vara med och styra berättelsen i storylinen samtidigt som den kan gå oanade vägar då barnen är de som bestämmer innehåll och detaljer. Genom att använda sig av frågor som till exempel ”hur tror du att…” eller ”hur ska vi göra då…” får barnen möjlighet att använda sig utav sin fantasi och skapande förmåga (Mofflor och människor). På så vis utmanas barnen även till att tänka kreativt och finna lösningar på problemen. I vår läroplan står det att vi ska sträva efter att varje barn ”… utvecklar sin förmåga att uttrycka sin tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation” (Skolverket, 2010 s.12). Det är ett av många mål som jag anser kan uppnås genom att arbeta med storyline på förskolan.

 

I vår storyline är vår röda tråd miljö och återvinning. Vi vill ge barnen kunskap om att det vi gör för miljön idag påverkar vår framtid. Samt visa barnen att de har möjlighet att påverka hur vår miljö ska se ut i framtiden. Vi ger barnen nyckelfrågor som följs igenom hela berättelsen. Genom att barnen får arbeta med dessa frågor får de chansen att vara forskare och upptäckare. Tillsammans får de hjälpas åt att forska kring frågorna och ta reda på svar. Vi pedagoger finns med som medforskare som hjälper och stöttar dem. Storyline bygger på att utmana barnens förkunskaper så att de ska tillägna sig ny kunskap. Då är det viktigt att vi som pedagoger även visar en nyfikenhet kring barnens teorier och öppnar upp för ett nytt sätt att se världen (Björklund, 2014).

Det var kul att jobba med storylinen i studiegruppen men helst av allt hade jag velat ha vfu under kursen så att vi kunnat göra vår storyline i barngrupp. Även kul att detta är ett arbetssätt som används i flera andra länder.

/Ulrika Granli

Reflektion kring storyline - Therese

Storyline – nytt för mig

På kursens uppstart så sades det att vi skulle jobba med storyline. Hjälp tänkte jag, vad är det?

När jag läst in mig, tillsammans med studiegruppen, så verkade det väldigt roligt. Och lärorikt. När jag arbetar i barngrupp så vill jag vara en medforskande vuxen och det får jag vara när jag tillämpar storyline som arbetssätt. Här har jag som pedagog en planering och jag vet vad jag vill få ut, tack vare mina nyckelfrågor till gruppen samt en tydlig början och ett tydligt slut, men det blir samtidigt ett fritt arbete som går efter barnen. Här blir barnens idéer och tankar tagna på allvar och lyssnade på. Att kunna uttrycka sina tankar och åsikter, samtidigt som man lyssnar till någon annans är en styrka som krävs och del av arbetet med hållbar utveckling (Björklund, 2014). Eftersom man skapar upp en värld med miljö och karaktärer, som en slags berättelse, så blir det konkret för barnen vad som händer. Här får barnen använda sin fantasi och skapande. Ett perspektiv på lärande är att man lär bäst i samspel med andra och det lyfts fram i detta arbetssätt. Här blir alla barnen aktiva, ingen sitter vid sidan av och är passiv. Barnen skapar sin egen kunskap i samspel med andra (storyline.se). På storyline.se refereras Dysthe (det flerstämmiga klassrummet) och det tydliga sambandet mellan goda skolprestationer och ett äkta engagemang lyfts fram. Om vi arbetar med storyline i förskolan så kan vi utmana barnen och nå detta äkta engagemang och på så vis befästa kunskaper hos barnen.

I vår storyline har vi valt att fokusera på miljö och återvinning, hur vi kan genom återvinning ta hand om vår miljö. Genom att bygga en miljö i storyline så kan barnen få undersöka vad som händer med miljön baserat på hur de agerar. Tillsammans med barnen undersöker vi och kommer fram till hur de kan vara med i arbetet för en hållbar värld. Med dessa kunskaper kan barnen nu och senare agera som miljömedvetna aktörer.

Det var nyttigt och roligt att få testa på storylinearbete i studiegruppen på skolan innan man ger sig ut i en barngrupp.

Reflektion storyline av Kristin Karlsson

Arbetet med att föra en storyline framåt är en mycket intressant och givande arbetsform som jag aldrig arbetat med innan. Jag finner detta arbetssätt givande då det är mer ”fritt” och ger utrymme till varje barns tankar och idéer. I storylinen så arbetar man med många estetiska uttrycksformer och detta anser jag är bra då det ger tillgång till varje individs kreativitet. Genom att utgå från barnens förkunskaper så kan barnen först skapa sin egen teori för att sedan sen hur den förhåller sig till verkligheten. I läroplanen kan vi läsa om hur barnen ska ”utveckla sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation” samt att ”utveckla sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande” (Skolverket, 2010, s 12). Som jag ser det så bidrar ett arbete med storyline till att uppnå dessa mål. Alla barn är olika och för vissa barn kan det vara svårt att göra sin röst hörd i stora grupper men i arbetet med storyline så delas barnen in i mindre grupper och på detta sätt bidrar det till den demokratiska rättigheten att få sin röst hörd. Björklund (2014) skriver att demokrati är en viktig del utav ett hållbart samhälle, genom att människor förstår sina rättigheter och skyldigheter så bidrar det till att varje människa tar ansvar för sina egna handlingar och inte kränker andra människor.

I vår storyline arbetar vi med en saga om ett hållbart samhälle med fokus på miljön och återvinning. För att barnen ska få kunskap om hur de kan vara med och bidra till att skapa ett hållbart samhälle så behövs ett förändrat lärande. Lärande för förändring kräver ett förändrat lärande (Björklund, 2014). Med detta menar Björklund (2014) att lärandet inte bara handlar om att sammanfoga olika ämnen och vetenskap utan det handlar om att skapa något som utmanar vårt sätt att se på lärande. Att använda storyline som pedagogisk metod i förskolan ser jag kan vara ett sådant arbetssätt som utmanar barnen vidare i sina egna tankar och i sitt eget lärande på ett kreativt, demokratiskt och lustfyllt sätt.